Detaljplan reglerar utformningen av ny sammanhållen bebyggelse,
men också ny enstaka byggnad med stor inverkan på omgivningen
eller för befintlig bebyggelse som ska förändras eller bevaras.
En detaljplan kan initieras på olika sätt. Ofta ansöker fastighetsägare
och exploatörer om att detaljplaner ska upprättas, för att de vill
genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan initieras
från politiskt håll, för att få till stånd en förändring eller lösa frågor
som t.ex. vägar, VA-försörjning, utbyggnad av skolor m.m.
Detaljplan krävs vid utbyggnader av områden och för ändrad
användning av en fastighet eller ett område. I planerna regleras
bland annat bebyggelse, gator, parker, och friluftsområden. Detta
ligger bland annat till grund för beslut om bygglov.
I Plan- och Bygglagen (PBL), 5 kap. finns bestämmelser om i vilka
situationer detaljplan skall göras innan lov får ges:
- ny sammanhållen bebyggelse
- ny enstaka byggnad eller anläggning vars användning får betydande inverkan på omgivningen
- ny enstaka byggnad inom ett område där det är stort bebyggelsetryck
- förändring eller bevarande av befintlig bebyggelse
En detaljplan har rättsverkningar för kommunen och för enskilda fastighetsägare. Detaljplanen har en genomförandetid som är
minst 5 och högst 15 år. Fastighetsägaren har en garanterad
byggrätt under genomförandetiden.
Bygglov får inte ges för en åtgärd som strider mot detaljplanen.
Läs mer om planprocessen